Det är väldigt sällan jag läser utdrag ur domstolsprotokoll och nästan aldrig utan att de innehåller åtminstone några delar av bevisningen.

Detta undantag handlar om en av 2012:s mest uppmärksammade aktivismhändelser – huliganismåtalet mot medlemmar av ryska Pussy Riot för deras punkbön Богородица, Путина прогони! i Kristus Frälsarens katedral i Moskva – och utgörs av kollektivmedlemmen Nadezjda Tolokonnikovas slutplädering.

Tolokonnikova är vältalig och klargörande – den som fortfarande tror att det bara rör sig om ett antireligiöst punkband efter att ha läst texten får nog sägas vara mer än lovligt ouppmärksam. Samtidigt undrar jag lite över hur hon får ihop att de ”förhåller sig högaktningsfullt till religionen, särskilt den ortodoxa” när de, i just Богородица, Путина прогони!, sjunger ”Skit! Skit! Herren är skit!” Men det kanske syftar på herrarna i kyrkan och inte herran ovan?

Det är en vad som känns närapå ändlös lista med citat och referenser i slutpläderingen och för den som, liksom jag, inte studerat alltför många poäng filosofi riskerar det att bli för mycket.

De noter som finns är alltså behövda. Lyckligtvis är de även relevanta och ger bra insikt i det Tolokonnikovas refererar till, men det hade varit trevligt med fler – bland annat kunde slängen om lögner från åklagare och vittnen givits ett par exempel.

Men som avslutande försvarstal är det väldigt imponerande.