Bakgrundshistorien till Deaths debutskiva är en sån sak som troligtvis inte kommer hända i framtiden – en låda singlar hittas på en vind efter 30 år, skänks bort och blir samlarobjekt. Ingen vet vem som skapade musiken förrän en kille hör låten spelas på en fest och känner igen sin farsas röst. Success ensues med skivsläpp 35 år efter att låtarna spelades in och ett återbildande av bandet, samt dessutom en dokumentär (vilken jag kommer återkomma till vid påseende).

Det här är ljudbilden som Hellacopters och andra önskar att de hade: en blandning av The Who, MC5 och något helt eget. Faktiskt det enda som drar ner intrycket lite är falsettskriket i mitten av Politicians In My Eyes, men det är lätt att bortse från då låten i övrigt är en av de bästa rock-/punkspåren jag hört på länge. På en av de bästa punkplattor jag hört på åratal.

Från inräkningen onetwothreenow via den stressiga basgången och trummornas nästan nervösa ryckighet till gitarrens metaldriv och sångens systemavsky är det vad som några år senare skulle skapas igen och kallas klassisk punk.

Tracklist: Keep On Knocking (2:50) | Rock-N-Roll Victim (2:42) | Let The World Turn (5:57) | You’re A Prisoner (2:24) | Freakin Out (2:49) | Where Do We Go From Here? (3:50) | Politicians In My Eyes (5:51)

[youtube]www.youtube.com/watch?v=rl3FstCc_OY[/youtube]